Förändring

Sitter just nu i bilen med oliver och challe. Vi är på väg från Halmstad till Härnösand. Bilen är lastad med det första flyttlasset. Vi ska flytta från Halmstad. Vart vi flyttar är inte helt klart. Mina saker ska iaf nu lämnas i Härnösand. Innan vi har hittat någonstans att bosätta oss. Planen är att röra oss till Umeå. Chansen till jobb i norrland för oss är iaf störst där. Fast vad jag ska jobba med är helt oklart...
Vad som är helt klart är att jag sagt upp mig från jobbet i Halmstad. Tycker jag fått den erfarenhet jag behövt därifrån nu.
Plus lite till. Vet inte om det var värt det med hur jag mått. Men gjort är gjort. Och jag har lärt mig väldigt mycket! Men jag kommer sakna alla de fina vänner jag fått.
Jag har många idéer och tankar om vad jag kan göra nu. Men vad det blir får vi se.
Har fjärilar och lite ont i magen för vad som komma skall.
Men nu kan det bara bli bättre! Jag är hoppfull!

Vackra vyer och stela vader

Från weligama beslutade vi att vara bekväma och ta en privat taxi till nästa destination på resan som var Ella. Här har man också råd att vara bekväm! Resan kostade oss tillsammans 750 kr och tog ca 8 timmar (inkl stopp). På vägen gjorde vi också ett stopp i en vacker nationalpark, bundala. Där såg vi fin natur, en massa fina fåglar, stora ödlor, krokodiler, apor och en elefant mm. En riktigt fin upplevelse var det! Blev nästan lite rädd då den stora elefanthonan kom emot oss på den lilla sandvägen. En jeep har inte så mycket att sätta emot... Föraren stannade snabbt och backade på lämpligt avstånd.

Ella var en mycket trevlig och mysig by uppe i bergen. Den låg på ca 1000 m höjd över havet. Vi gick på två olika toppvandringar (Little Adams peak och Ella rock) som gav fin utsikt och resulterade i mycket svett och trötta ben. Därför unnade vi oss också en ayurvedisk massage. Det var iaf skönt att det var en aning svalare uppe på den höjden så man undvek värmeslag.
Från Ella tog vi tåget till Hatton. Detta var en mycket vacker tågtur i bergen bland djungel och böljande teodlingar. Men det gick inte snabbt, tåget hade fartbegränsning på 10 km/h stora delar av sträckan och kom nog upp i 20 km/h som mest. Men det var väl inte farten som vi var ute efter heller :-)
Hatton är närmsta tågstation för att ta sig till orten dalhousie som i sin tur är närmsta lilla by för att bestiga Adams Peak. När vi klev av tåget hade vi turen att möta ett mycket trevligt par från Norge som vi delade taxi till dalhousie. På natten skulle vi sen börja vandringen så större delen av kvällen spenderades i sängen för att få lite sömn. Kl 2 började vi gå mot den 2246 m höga toppen. På vägen upp var det nästan 6000 st trappsteg. Fy för Sören så jobbigt det var! Det tog 4 h upp och 2 h ned. Vi var inte ensamma om att gå upp. Det måste ha varit kanske 1000 andra och flest pilgrimer som skulle upp till templet som upptog hela toppen. Vi kom iaf upp på toppen precis då det började ljusna. De fantastisk syn att se de första strålarna över bergen och landskapet.
Efter en välbehövlig dusch och frukost tog vi en taxi vidare hit till kandy där vi nu är. De vacker liten stor stad. Här bor vi med en fin utsikt över den historiska staden. Idag har vi shoppat och gått runt i staden. Även fast jag har mycket stora problem att röra benen på ett vettigt sätt. Känns som att vaderna är 10 cm kortare. Oliver säger att jag ser ut som en gammal kärring när jag går... Jag ser inte fram emot att röra mig imorgon, andra dagens träningsvärk. Men imorgon ska vi ändå resa vidare till Negombo, resans sista anhalt. Där blir det lite strandhäng och shopping innan flyget går hem till Arlanda på torsdag.
Jag gillar det här landet och tycker det är så kul att resa! Man behöver ha ögonöppnare lite då och då! Men jag saknar ju min challe och jag ska skämma bort honom med massa kärlek då jag kommer hem!

Sand, sol, surf, Sri Lanka

Har tänkt på att åka hit ett bra tag nu. Väl här blev det lite av en chock tror jag. Var ett tag sedan man var i Asien. Och mitt psyke har väl inte varit så stabilt på det senaste heller. Men nu tror jag att jag/vi börjar vänja oss vid över 30 grader om dagarna och lite under 30 grader om nätterna (utan ac), stark och brännande sol och all tokig trafik. Men jag känner mig fortfarande obekväm med stirrande blickar, folk (barn) som försöker ta på en när man går förbi, alla skabbiga hundar som inte mår bra och alla äckliga kryp (spindlar och kackerlackor).
Vi har hittills varit rätt försiktiga med maten typ bara ätit ris och nudlar med grönsaker och räkor. Med undantag av hummer en kväll och curry med naan en annan. Den senare tror jag orsakade min nu dåliga (men på bättringsvägen) mage. Trodde att jag hade en mage av stål, men icke.
Just nu är vi i Weligama där vi också varit nu sedan den 1a januari. Här har de en fin strand som lämpar sig bra för nybörjare att surfa. Alltså perfekt för mig och oliver! Vågorna är härliga och vattnet är varmt (nästan så det inte svalkar). Solen är stark (eh döh), ja vi har båda bränt oss fint i ansiktet och på armarna. Oliver har också lyckats bränna sig på underläppen. Ser nu ut som en silikonad läpp.
Jo nyårsafton... Den var väl livad kan man tro!? Nej! Vi gick och la oss klockan 21, vaknade till vid tolv då vi trodde vi var under beskjutning men somnade senare om igen. Vi hade knappt sovit på över ett dygn... Innan vi gick och la oss gick strömmen, ägaren till guest houset trodde det var regeringen som stängde av den för att de behövde ström till konserter och event!(?) Strömmen var tydligen borta ända upp till Colombo från Midigama, där vi spenderade första natten.
Strömmen har för övrigt gått minst en gång om dagen.
Planen nu är att stanna här någon dag till och surfa och slappa. Sen ska vi försöka ta lokalbussen (herregud hur ska det gå!?) vidare och antingen åka till ett naturreservat och kolla på djur och/eller åka till andra orter och vandra lite på höglandet. Allt har varit ganska oklart och oplanerat men vi njuter ändå av denna annorlunda värld!
Thats it for now!